Den långa ledan
Att vara arbetslös är bland det tråkigaste som finns.
Det är märkligt, varje gång jag jobbar så önskar jag att jag var arbetlös, att jag fick ligga kvar i sängen, att jag fick tiden jag ville för att göra det jag vill göra.
Vilket är bilder, bilder, texter, bilder, visitkort, hemsida. Ja, allt sånt.
Men så händer det, jag har tid.
Jag försöker gå upp i vettig tid.
Var uppe vid 9 idag.
Äter frukost.
Sen fastnar jag gärna.
Igår tog jag mig inte utanför dörren förens vid 2 tiden.
Det efter en panikångestattack som höll i sig allt för länge.
Känns som mina datagrejer håller på att haverera.
Går inte att läsa .NEF filerna på den nya externa. Gör eg inte så mycket då allt är backuppat. men de ligger ju halvklara många i Lightroom.
Hur som.
Jag måste aktivera mig, funderar på att gå över till simhallen och plaska runt lite. Ja fan, jag ska ringa direkt och höra om de har öppet.
Sen ska jag lägga ut en annons på blocket och försöka få ett boende.
Jag är arbetslös och snart även bostadslös.
Men jag har inte cancer.