Sandy
Idag har jag vart Sandy. Det är ett uttryck IT har hittat på. Marcelo var grinig en dag och nån frågade om han hade sand i fittan. Det förkortades till en mera kontorsvänlig variant. Sandy.
Har ogillat de flesta, folk har känts korkade och dryga. Vår inhyrda originalare tänkte sneställa Elston. Det är ju absurt fult. Och jag som är manisk perfektionist.
Jag lackar ur på att aldrig få sitta koncentrerat och jobba.
Om jag nu ändå måste in till kontororet hade det vart bra om det fanns nån ro. Det krävs fokus för att kunna göra fina grafiska grejer. Det handlar om en Flowliknande tillstånd då jag har hög produktivitet med gott slutresultat. Men blir jag avbruten var 15 minut händer det aldrig. Har en stationär burk, så jag är inte flyttbar.
Sen så regnade det. Jag hade inget paraply.
När jag skulle hem så var det växelfel på blåa linjen, så jag fick skjuts av Adham in till stan.
Lyckades köpa en plugg till röret under diskbänken som läkt. Så nu gör det inte det längre. Köpte även ett paraply.
Idag är jag labil i huvudet. Känner vågor av kemi i huvudet, likt bieffekterna första veckorna. Frågan är om det är hjärnans kemi som kaliberar om sig igen.
Jag vet bara inte var jag ska göra av mig själv. Det är som om det bor ett argt och frustrerat dampdjur i mig.
Eller nått kladdigt, maniskt, likt det här sileshåret från mossen i sommarstugan. Är i alla fall i fina färger.
Ibland känner jag mig så fångad i livet. Inte så att jag vill dö, men typ bara ge alla fingret och flytta till Las Palmas och fotografera pensionärer. Känsla av att bygga ett korthus med spelkort av silkespapper samtidigt som fönstret står på glänt. Så jävla smart och korkat känns allt ibland.
Tänkte måla idag, men sen dök det upp lite jobb. Sen blev det sent.
Bajs, fuck, flurp, hora, skit, anus, fitta, snor, fan.