GRAFIK, RETUSCH, FOTO

Nu är jag typ frisk från den onda, mycket passiviserade förkylningen jag var drabbad av. Har legat på soffan som en kollie i 3 dagar. Men idag har jag t o m vart utomhus (!).
Har fotograferat blommor även att jag avskyr lökiga blombilder. Men jag försöker gör nått mer av den är bara lökiga blombilder. Kanske är dessa lite mindre tråkiga än vanligt.



Körde med min fasta 50mm. Den är nice för porträtt och macro men suger som optik att bara lalla runt med. Alltid nått man missar pga att man inte har vidvinkel. Eftersom att jag kör på min D300 så blir ju 50 inte 50 utan snarare 70 då den är mellan och inte fullformat.

Under flera månader har jag haft problem med att Airporten inte funkar som den ska. Jag har trott att datorn blivit "allergisk" mot ett visst trådlöst nätverk. Har prövat allt. Laddat ner drivrutiner, återställa PRAM, byta namn på nätverket, koppla in nätverkstekniker. Inget har fungerat. Förrens nu.

Efter att jag var i Örebro förra helgen hade jag inte haft nån lust att koppla in dator, när jag väl fick för mig drog jag igång den utan att stoppa i nätverksladd och skärmen som jag brukar.

Och helt jävla plötsligt funkar det trådlösa. Det är ett mirakel!

Fantastiskt tänker jag. Slipper sladden som ligger genom hela lägenheten. Sen kopplar jag in min externa skär... och skiten slutar funka. Tada! Vi är lösningen på spåren. Efter lite googling hittar jag följade information från Apple.

"Störningskällor:

- Mikrovågsugnar: Om du använder en mikrovågsugn i närheten av datorn, Bluetooth-enheten eller Wi-Fi-basstationen kan det orsaka störningar.

Det är det landet jag har varit i den senaste tiden.

Idag har jag byggt förpackningsdesign med Jacob. Det blir bra. Vi kommer nog höja den produktgruppen i och med detta. Jag har även börjat bygga upp en nackspärr.
Det blev sent på jobbet idag, satt till 8 och pillade. Det var den kvällen. Har en massa saker jag borde jobba med, men som när det blir så kör systemet en shutdown och allt blir skit.
Behöver ett bollplank, men det som bor här har inte sagt mer än hej sen jag kom hem för några timmar sen. Företag framför människor. Så är det.

Behöver få tag på en söt 5 åring pojke för fotografering för DR nästa vecka. Nån som har några i rockärmen? Den ska vara glad, kunna ta regi och orka vara med en hel dag utan att ruttna.

Å gud, jag har ju ett så ointressant liv. Funderar på om jag har nått kul att berätta och det bästa jag kommer på är att berätta om hur äckligt det var när Anders slog sitt långfinger ur led på innebandyn. Det var vansinnigt äckligt då hela fingret stod i en omöjlig vinkel.


Det här är arbetsmoralhöjande varelser. Samuel har visdommen Yoda, Polman är mitt stod i den hårda vardagen, Vader är Adhams onda alterego och den där röda som är Lukas kommer jag inte ihåg vad han heter. Han ser cool ut iallfall och huvudet vippar bra. Jag gillar framförallt hur Polman lyckas se hård ut med alla de coola starwarskillarna. Way to go Polman!


Och så vill jag avsluta med ett träd. Detta är ett träd i skogen vid Henriksdal. Det är jag som kutar runt med lampan. Och ett stativ som håller kameran. Så kan det gå.

Hur kommer det sig att livet har blivit en sån öken? Ett sånt kargt månlandskap av chekpoints och flosker? Vad hände på vägen? Vad har jag gjort fel? Vad tog syftet vägen?
Jag har avvecklat livet innan 30, det är ju tragiskt.

Jag tror jag skrämmer bort folk, men jag vet inte varför. Är jag kanske hopplöst tråkig, självcentrerad, luktar konstigt, säger elaka saker, lat?

Eller är det bara jag som håller mig undan?

Eller att de försöks som har gjort i att sträcka ut en hand har mötts med ointresse, nedprioritering, ignorans och kalla händer. Eller väljer jag bara att tolka det så?

Kanske ska man vara tacksam för vad man faktiskt har. Men om det man har inte är det man vill ha mest spelar det väl ingen roll vad man har?
Det kan ju försig alltid bli värre. Mycket värre.

Jag har ju mat i kylskåpet, nånstans att bo och ett jobb. Jag slipper frysa ihjäl på gatan.
Jag har bara 2 kroniska sjukdommar som det går ganska bra att behandla.

Och sen är det en massa skit. Och liv. Jag har ju livet på mig att försöka räta till saker. Det är bara det att det är så svårt, så övermäktigt ogreppbart att jag bara blir trött så trött.

Ikväll har jag vandrat runt i skogen för mig själv. Försöka finna mening, ro, känna att det finns ett liv. Det var fullmåne och kallt.

Trädet liksom bollar upp månen medans både mark och himmel glittrar.

Det kom flygplan som skulle landa på Bromma. Skitflygplan.

Masterna och några fina hippietrasor som hänger mellan två tallar likt bortglömd tvätt.

Vägen mot stan. Jag mötte tre viste män på vägen, det var lite läskigt. Insåg att mitt bästa försvar hade vart att nita dem med kamerastativet, som tur var behövde jag aldrig göra det.
Här försvann de sista molnen, vilket var lite tråkigt. Det är roligare att fotografera månen med lite moln.

Förra onsdagen var jag jag på nått mycket roligt. Livebandskaraoke. Det var nån fotograf som fått förhinder och helt plötsligt vad jag inblandad i detta.
Så efter träningen (som heter nått så fånigt som "Dance yourself fit latino mix") gav jag mig upp till Gamla stan.
Ett liveband som backar vem det än är som har modet. En trevlig och avslappnad stämning och bra låtar. Fastän jag var ensam till på när min kamera hade jag vädligt roligt.
Kom hem allt för sent och mådde inte alls så bra dagen efteråt, men det var det värt. Jag ska tillbaka dit om ett tag igen är planen.
De kör visst imorgon igen, men det passar sämst med min vecka.

Just nu har vi en copywriter från Norge som jobbar med mig och Evers. Så det skadar inte om man håller sig någolunda fräsh på jobbet.
Sen var vi ute och käka musslor och drack öl igår. Sen ska vi hem till Adham och käka på torsdag, så ja, tyvärr, leverns får chilla ett tag.

Var länge sen jag skrev nått. Har inte haft nån lust att berätta något.
Minns knapast vad jag har företagit mig. Det har blivit ett gäng öl, några utekvällar, joggingrundor, frilansande och pysslande med hemmet.

I söndags beställde jag en soffa. Så om en sådär 6-8 veckor slipper jag sitta i vippstolarna eller ligga på golvet. Känns som en massa vuxenpoäng. Samt köpte en hallbyrå på ReFurn, det var kallt att släpa hem den.

Jag har bloderat mig också. Det är ju lite uppseendeväckande. Är försig snarare organgefärgat det men hur som är det de ljusaste jag varit.

Ser lite manisk ut, men det är ok.


Ganska stor skillnad faktiskt. Tänk vad hår och glasögon kan göra för det yttre. Tyvärr så är det samma gamla sketna inre med det är en annan historia. Det är ganska tröttsamt att umgås med sig själv hela tiden. Sämst att det bara finns ett alternativ för att slippa det och det är ju lite väl drastiskt.

Tiden har den dåliga ovanan att gå ganska så snabbt och ju äldre man blir desto snabbare går den.
Vad har uträttats på detta år?

Jag har flyttat 4 gånger.
Köpt en lägenhet.
Gått en Berhgskurs.
Gått en Forsbergskurs.
Varit i Berlin några gånger.
Varit på Teneriffa.
Flugit kors och tvärs över sverige och norge i jobbet.
Har haft en massa problem med en tand.
Käkat 6 kurer pencillin.
Varit i Unger på den bästa festivalen, Ozora.
Fotograferat gamla byggnader.
Varit 3 begravningar.

Och blivit ett år äldre.




Ja ni, det var några bilder från året.

Allmänt sorgesamt känns det. 2011 var året av förgänglighet och förluster.

Hoppet står nu till att nyår kan lyfta detta. Jag ska ha nyårsfest/inflyttningsfest/födelsedagsfest är.
Men tyvärr är det många som gör min besviken. Ett svar på en inbjudan är kanske väldigt mycket begärt?
Nu verkar det som det kommer typ 8, ev några till. Lite blandat, alla känner inte varandra vilket alltid är intressant.
Men vem vet, kanske tar folk sig i kragen i sista stund? Jag hoppas i alla fall det. För nu har jag ju äntligen fest.
"det sista som överger människan är hoppet" Stod i en bamsetidning en gång.

Det var en gång en julfest.
Och så råkade jana exportera ut bilderna för tryck så skärpan ser skum ut, men hon är för lat för att fixa det just nu, så det får vara.

Tänke forstätta med Mediamarktshistorien.
Nån ringde faktiskt upp mig på tisdagen, ville ha kvittonummer. I fredags ringde hon igen och sa att jag ska få en ny dammsugare, hemlevererad på måndag. Än är det inte måndag, så de ska fortfarande leva upp. Men hittills har de faktiskt skött sig.

Igår var det marknads/filmfest.
Körde twister och charader hemma hos Jacob. Klipparna och gänget från HK var med. Det blev en kväll där det dracks ganska så friskt.
Vi var på nått konstigt kontorshotell vid strandvägen och sen bögklubb på kolingsborg. Bögklubbar är lustiga saker som bjuder på mycket intressant.
Kom hem vid 5, gjorde korven arg, låg och skrattade åt en JÄTTEROLIG grej. Får tyvärr inte berätta. Men jag har skrattat hela dagen åt det.
Och legat på golvet och mått dåligt.

Nu sitter jag ensam framför TVn och kollar på nått. Korven har dragit till Eskilstuna på fest.

Nu har äntligen kvällskursen slutat. Hoppas jag får godkänt. Känner inte att jag har gjort vissa uppgifter så bra som jag hade kunnat.


Jag önskar mig sommar och kanske ozora eller likande. Det hade vart trevligt att komma bort från allt ett litet tag.

Köpte en dammugare förra veckan hos Mediamarkt.
Döm till min förvåning när vi öppnade kartongen igår och inser att dammsugarjävlen är använd.
Det är t o m en dammsugarpåse i med damm. Det är repor på själva "kroppen" och munstycket är grisigt. Fattar ingenting.
Skickade ett mail till Mediamarkt idag där jag skriver att jag vill reklamera vara och ha en ny, hem till mig utan krångel.
Har ju ingen bil och hur som har jag ingen möjlighet att åka ut till Kungenskurva.
Misssköter de detta ska de få hus i helvetet.

Försöker just nu jobba med kursuppgifter. Förbereda grejer för min portfolio. Och göra en grafisk profil för mig, det är ångest. För jag har ingen lust.

10 grader plus, första advent. Isen är ännu långt borta.

Det här är den sista bilden jag har tagit på farmor när farmor var som jag vill minnas farmor, eller Ester Sofia som hon hette. Detta är julafton 2008. Strokes kan göra konstiga saker med folk.
I fredags var det begravning för farmor. Hon blev 85 år tror jag. Eller kanske 86.
Hon var från ute i ingeting längre bort än Kalix.
Jag tyckte om min farmor, hon var alltid glad och tyckte om oss uppriktigt.
Hon bakade goda bullar och gjorde bra rårakor. Mycket smör.
Hon brukade ha rosa läppstift och lustiga färgranna kläder.
När vi var små var de ofta barnvakt. Då ville farmor och farfar kolla på rederiet. Joel och jag byggde hinderbanor.
Jag saknar min farmor.

Jag hinner ingenting.
Heltidsjobb, en flytt, flyttstädning, upppackning, kvällskurs, kvällskursuppgifter, bergravning, livet. Det finns ingen tid till nått.
Saknar även internet, kökbord och soffa.

Är i Örebro nu. Imorgon är det begravning av farmor. Det ogillas. Tycker hon kund ha hoppat över att dö.

Jag ska försöka överleva den här månanden är planen. Har ingen aning om hur det ska gå till.


Detta är mina arbetskarmater utanför Bauhausmuseet.


Monument i berlin.

En av hitlers gamla penishus.